Crazy grils!

Dethär är Emma från Pite och Linnéa från Linköping, de två flickor jag umgås med på min lediga tid från skolarbetet och kvällar! De är underbart trevliga och de gör min jobbiga tid här på skolan mycket lättare!
With that said..:)

Idag har det varit jobbiga lektioner hela dagen, nu ikväll har vi lyssnat på en väldigt duktig polisman som var HUR schtekiig som helst. jag menar, verkligen! Pratade om vad vi skulle ta oss till i olika situationer. Nu vet jag hur jag ska göra om min bil dör på motorvägen. Bra att veta. Säkerheten är mycket, Mycket större här i staterna än hemma. Nästan så det blir lite överdrivet men är det så de vill ha det, fine by me.

Imorgon blir det bara lite skolgång innan vi drar oss vidare mot "THE CITY" Crazy-gänget har stora planer, hoppas ej på regn. Öhm. Nu blir det kortspel, alla börjar bli trött på sina datorer.

Hörs imorgon, godmorgon Sverige:)

Puss Anton

Hej!

Dag två är nu över, har haft första dagen med lektioner och jag är trött. Vi har en väldigt bra och trevlig lärare Joyse som har pratat om barnsjukdomar och det berömda "Never shake a baby" stort sett hela dagen. Jag är den enda svenska i min klass och de jag flygit med går i en annan. Det är jobbigt! Jag satte mig med en grupp tjejer från Mexico och Colombia som pratade väldigt dålig engelska men det gick väl, har visat mina otroligt stora kunskaper i det spanska språket, så försöker gör jag allt. Jag har också nästan fått förklara varje ord i tre kapitel för dem! Vi pysslade också, vi skulle klippa & klistra om "The season Fall". Höst, javisst tänkte jag, lite löv i olika färger så är det klart. Men mina gruppmedlemmar har ju inte höst, det var ju bara lilla jag, så vi fick ta och pyssla om Halloween. Klippte ut ett spöke. Yayh

Hade även en presentation om oss själva, helt vanlig presentation, förutom att då Joyse såg min vackra ring och jag fick berätta om Anton. Tårarna började då komma, självklart, inför nästan 25 människor men jag kan inte hjälpa det. Det är något som fattas hos mig och när jag kommer på det så gråter jag!

Vår mat här på skolan är rätt dålig, så inte blir det så mycket mat. Frukt är ju helt klart fantastiskt!

Vi har haft "sing a long", vi sjöng små grodorna. Jag har verkligen hur mycket härliga Svenska Au pairer här, synd att de ska bo så långt bort..

Mitt övriga tillstånd är som det är, haft jobbigt idag. Blev lite bättre på eftermiddagen och under middagen men, ja... Ja. Jag vet inte.

Imorgon ska jag boka New York resan till torsdag, känns kul. Jag menar, det är ju New York. Imorgon blir det lektioner hela dagen igen.

Nog för idag. Trött. Pöss

Hej alla människor. Klockan är nu 17.05 här på Long Island, jag befinner mig i USA för tusaaaannn!

Somnade ganska snart efter jag bloggat igår, blev inte så mycket sömn, Emmas klocka ringde 04.15 och Linnéa ringde 04.20. Vi hade allt klart och gick upp till Arlanda direkt, rastandfly var faktiskt riktigt bra!

Vi mötte upp nio andra au pairer vid incheckning, riktigt trevliga tjejer! Allt gick smärtfritt och helt plötsligt satt vi på Starbucks och drack vår första kaffe, innan vi ens lämnat svensk mark. Fick även vackra ord som hjälpte mig på planet mot Frankfurt av min vackra pojkvän.

På planet klickade jag direkt med Linnéa och Emma, riktigt bra tjejer som jag tror jag kommer göra mycket tok med överhär:)(Y) Vi seglade genom Frankfurt flygplats som en dans, fast jag och Linnéa följde mest efter "Emma med kollen" och snart satt vi på Jumbojet-planet mot Staterna. Jag mådde sjukt dåligt på planet, konstant ångest i hjärtat och tankarna var överallt. Jag höll emot gråten till ungefär halvvägs av resan, sen slappnade jag av när jag lyssnade på världens vackraste röst och såg leendet som jag saknar. Emma & Linnéa var bäst. Maten var också ganska bra, förutom inte korvmackan, eller, korv & korv. Gråkorv kallar Jacop den! Ej okej.

Vi åkte emot tiden, 6 timmar mellanskillnad mot söderhamn och New York. Konstigt, men ändå skönt att komma hit 13.15 och ha hela eftermiddagen här! Direkt vi kom ut från JFK kom limosinerna och de gula taxibilarna och körde förbi, i radion dånade väder, filmreklamer och musik med typiska amerikanska rösten och den "Typical American feeling" var ett faktum. Vi åkte då upp till Au pair skolan på Long Island där vi nu fått våra rum. Jag delar rum med en tjej från Norge, fast nu sitter 20 ungdomar i allrummet och skypar, skriver mail och bara hör av sig hem. Hur gjorde man förr i tiden när inte internet fanns? Skönt med teknologi! Rolig grupp med människor if.

Jag kan erskänna, dethär är det jobbigaste jag har gjort. Helt klart, jag tror inte känslan jag har i kroppen, saknaden är direkt hälsosam. Men nu har snart en dag gått vilket betyder en dag mindre älskling! Det kommer bli jobbigt att lägga sig utan att ha Anton här men nu är allt hektiskt och jag har det helt okej här i allrummet. En ny grupp Au pairer anlände nyss, man kanske får en ny rumskamrat!.

Okej, långa inlägg kommer få. Dethär blir ett av dem, det är ju första dagen också! Så nu önskar jag er alla godnattssömn och jag ska ta mig mot möte och hälsa på alla nya:)

Puss & kram från USA

Kära familj, vänner, pojkvän och Svenska folket. Nu är det dags!

Jag ligger i ett litet hotellrum på rastandfly på Arlanda, i en våningssäng som jag snart skall dela med en nästan helt främmande, gullig tjej från Piteå, Emma. Men nu är jag ensam. Nu ligger jag här med klump i magen och är helt utmattad. JAG ÅKER TILL USA IMGRON!..

Idag har varit min sista dag i Söderhamn på väldigt länge, många tycker att den staden inte kanske är lika bra som andra städer, visst, många gånger kan jag inte hålla med mer. Jag kanske aldrig mer kommer att bo där men jag har fått ut så mycket av Söderhamn så jag kommer alltid se det som hem.

Mamma, pappa. Ta hand om varandra! Ta hand om mina systrar, njut av ert vackra nya vardagsrum och försök att njuta inte att oroa er så mycket över mig. Jag kommer klara mig fint, hoppas jag! Jag har sagt farväl till mina absolut närmsta vänner, Anton och Linnéa, kan väl bara säga att dethär är ju bara början av vår vänskap, vi har alldeles för mycket kvar att toka runt med. Älskar er, ni är bäst. Anton, jag vill se bilder hur det går med skägget. Håll ut:) Majja, förlåt att jag inte har hunnit prata med dig så mycket. Jag älskar dig din toka och lycka till som tusan på VM. Ta partykameran om du vill, allt ligger under sängen! Sara, vackra du. Jag kommer sakna dig så mycket, vi kommer hålla kontakten jävligt bra, lovar. Ska filma åt dig i New York. Ät inte för mycket Ben & Jerry nu:D Puss. 

Tillslut vill jag säga till dig, älskade Anton. Jag har aldrig någonsin vågat drömt om någon som dig. Min kärlek till dig kan inte bli större, för den är den kärlek som är störst på jorden. Tack för att du följde mig till Arlanda, jag älskar dig mer än vad det finns ord. Jag längtar till dagen när jag får hålla om dig igen, jag hör av mig innan jag flyger. 

Tack också för alla roliga mail jag har fått från alla! Fortsätt och fråga, kul som tusan!:)

Nu ska jag lägga mig och min internettid är snart slut, jag är helt tomm på ord. dethär blogginlägget känns helskumt men jag är tom bara. Nu vill jag bara komma igång.. Saknar er alla, imorgon börjar en ny milstolpe. Håll tummarna för mig. Försöker skriva så fort jag kan i New York.

New York nästa, puss och godnatt

River Vale, NJ

Ja, jag tänkte väl berätta lite vart jag ska vara från den 1 Oktober 2010. Jag ska som sagt till River Vale, NJ. Som ni ser, inte allt långt ifrån New York City. Där ska jag bo i en villa med en familj, mor, far och två söner. 5 & 7 år!
Så alla livliga au pairer som är i närheten, hör av er!:)

I övrigt så lade jag de sista papprena på postlådan idag! Jag vet, sent ute. Jag åker ju om två veckor men det är klart nu.. Jag åker från Arlanda 27 sep, 06.45. har hittat lite reskamrater också, skönt som fan. Frankfurt skulle inte vara roligt ensam.

Övrigt har jag haft världens bästa sommar, jag har fått möjligheten att träffa den manligaste, vackraste, mest underbara människa och spenderat 115 dagar med honom, snart. Och det var bara det som behövdes, 115 dagar har förändrat hela mitt liv och jag har hittat den man jag vill spendera resten av mitt liv med. Så att förlova mig var helt självklart och jag kan inte vara lyckligare, allt i mig vet att kärleken jag känner är den kärlek som kan hålla livet ut. Älskling, jag älskar dig så fruktansvärt mycket.

Du har fått mig att inse vem jag är, vad jag vill göra och hur jag vill leva mitt liv. Med dig. Jag har sagt ja till föralltid för jag vill inget hellre än att i framtiden bli din fru. Föralltid har redan börjat, med våra vackra ringar på fingret. Det är bara två saker, farthinder vi måste ta oss igenom innan vi kommer gå hand i hand genom livet och efter det kommer jag aldrig släppa taget. 

Jag tror på dig, jag tror på mig och jag tror på oss. Love you 'til the end babe. Tralalala, Love you 'till the end