Dethär är verkligen spännande, kom hem från praktiken och det låg ett rosa kuvert på köksbordet. YEEES!
Jag är antagen i programmet!!
Massa nya papper och blad men det känns bara roligt, handboken var ju en del att läsa, praktiskt taget en bok, jag gillar inte böckar. Men jag överlever nog:D

Allt känns riktigt bra, magen hoppar av glädje när jag får något av CC. Nu är det snart dags för matchningen att dra igårg. Ska verkligen lägga ner tid på att skriva och berätta hur det går:) Är lite nervös över hela grejen att prata med dem över telefonen, skype skulle absolut fungera bättre för min del.

Mitt nästa projekt i sökandet på en familj är att göra en Au pair video, pinsamt.. Men jag har lite planer på hur jag ska göra det, det involverar maskroser, gitarren och favoritstället där jag bor osv osv. Min videokamera ska laddas inatt och imorgon ska jag dra ut syster min för lite enklare filmning.

Nu Blir det Sex and the City 2 för min del, ha en riktigt bra kväll You 'all!

Idag, nu för en liten stund sedan ringde min handledare Linnea och sade att hon hade ringt mina referenser och hon var imopnerad av min ansökan. Oj så trevligt det var att få en riktigt  bra och positiv respons som jag fick. Det känns så superduperbra!!:D
Jag har verkligen lagt ner mycket tid och det syntes vilket känns kul och skönt, yeay!

Så nu skulle Linnea skicka vidare den till Stockholm för att de senare ska skicka iväg den till Boston, hur spännande är det inte. Det tar nog inte lång tid nu innan man går och väntar med miljoner fjärilar för ett samtal från andra sidan Atlanten.. Ooohh..

Det som händer när man bliir godkänd har jag väldigt dålig koll på, herregud. Men det ska bli väldigt spännande att se och uppleva, förhoppningsvis kommer den vägen att leda mot AMEERIKA!!! Linnea berättade  också när hon ringde att hon hade väldigt många ansökningar som hon skulle skicka till Stockholm. Kanske några eventuella respolare? Allt känns faktiskt riktigt bra nu, jag har varit sjuk några dagar nu med hög feber och det gör mig självklart nervös. Jag kommer behöva jobba fast jag är dålig därborta och guud vad jobbigt! haha.

Nej dethär gjorde mig mycket piggare, imorgon ska jag gå till min praktik igen efter två dagar sjukledigt. Imorgon ska jag rida, på en häst. O herregud , kommer behöva ringa Linnea imorgon och säga att jag har brutit alla ben in kroppen.. Jag är rädd för hästar, men imorgon ska jag rida. Visst!

Tack Linnea för riktigt bra stöd under min ansökningsperiod:)

Ja. Det finns verkligen många sätt att göra kollage på! Jag tyckte det var svårt att välja bilder, hur många sidor man skulle ha osv. Jag valde att göra två sidor efter diskussion med min handledare.

Två sidor, ena sidan fyllde jag med barnbilder, barnbilder från Afrika, när jag varit barnvakt, vid lekplatsen, i Grekland, när jag var ledare på bandyskolan osv.
Andra sidan fylle jag med bilder på mig och min familj och min bästa vän och mina intressen! Och en bild där jag bor.

Ganska enkelt, fick med det jag behövde och inte hade så mycket onödigt. Less is more!

Nu ska jag skicka mail till mina referenser, bara för att ge dem en förvarning på att de kanske ringer snart.  Hejsvejs

Såhär ser mitt personliga brev ut, jag gjorde det ganska stilrent och enkelt. Jag lade ner väldigt mycket tid på innehållet istället.

Jag pratar lite om vem jag är
Varför jag vill åka som aupair
Varför familjen ska välja mig
Lite om min familj
Hur mina vänner ser mig som person
Barnerfarenhet
Bästa minnet med barn
Och, ett bra avslut på brevet.

Jag har läst upp det för lite olika personer för att få respons på mitt brev och fått hjälp med vad som behövdes ändras. Jag tror det är viktigt med ett bra personligt brev, jag tror det märks ju mer tid man lägger ner på brevet.

Lördag! Nu i veckan kommer troligtvis min handledare ringa och säga att ansökan ser bra ut och att jag är godkänd. Hoppas hoppas!! Vilken grej ändå! Nu har jag bott hemma i snart 19 år och jag har varit ute på mycket äventyr på min egen hand, men dethär.. Att eventuellt resa till Amerika och bo där över ett år kommer bli en rejäl prövning. Dethär kommer att bli det stora steget ut i välrden för mig och ärligt så skrämmer det skiten ur mig. Att lämna tryggheten här med sin familj och vänner och åka över atlanten till människor man aldrig träffat och bo och ta hand om någons barn, det är verkligen ett stort ansvar.

Alla verkar ha en väldigt klar bild på hur de vill att deras situation ska se ut i Amerika. Jag vet inte riktigt hur jag vill ha det. Det är klart att familjen är viktigast och inte vart man kommer, jag tror innerligt att alla platser i Amerika har sin egen lilla charm och man får ut något helt fantastiskt vart man än kommer. Det som är ganska viktigt för mig ändå känner jag är att det finns lite au pairer i området. Det kan vara skönt med lite människor som sitter i samma situation och vet vad man själv går igenom.

Om jag skulle beskriva min drömfamilj just nu skulle den vara aktiv, 1-2 barn. Gärna i en större stad med ett lite större college i närheten och mycket au pairer. Jag skulle inte tycka det var jättejobbigt att komma till CA om man säger så men som sagt. Det spelar inte så stor roll men jag gillar värme. Jag vill även ha ett eget rum, helst egen toa (a) och ha tillgång till en egen bil. Bensin kan jag betala själv när det inte är jobbrelaterat. Det skulle även vara riktigt sweet att vara ledig under helgerna men tänk vad jobbigt att gå upp varje morgon klockan 06.00, nej fy. Vad föredrar man då, sovmorgon mån-fre och lite jobb under helgen eller inte sovmorgon m¨n-fre och inte jobb under helg? Svårt val


Den stora frågan är ändå för mig är ju vilken ålder jag vill att barnen ska vara i.. Jag tror båda parterna har sina fördelar och nackdelar. Men vill man att barnen ska vara äldre eller yngre?

Yngre barn har man ju lite mer kontroll på än de äldre, man bestämmer mer då och barnen följer ju mest med. Man kan ju gå till parkerna, lekplatserna med picknick osv. Det är ju det att yngre barn behöver hela tiden övervakas. Jobbdagarna brukar ungefär se ut 08.00 - 17.00 mån-fre och vara ledig på helgerna vilket är ett plus helt klart.

Äldre barn har då mer att säga till om, de säger nog till direkt när de inte är nöjd och det kan nog bli riktigt svåra stunder ibland. Jobbtimmarna brukar väl se ut mer att man är ledig på dagarna när de går i skolan och lite senare kvällar, ibalnd helger också. Jag tror ändå att genom ha lite äldre barn får man mer konversation och lite mer tillbaka än ett mindre barn. Man kanske åker och spelar tennis istället för att åka till lekparken.

Det är verkligen svårt. Just nu vill jag nog ha äldre barn, eller nej.. Jag vet inte. Jag tror faktiskt att jag ska vara öppen för alla förslag, det gäller att gå på magkänslan. Det kan verkligen bli intressant! Folk säger att man inte ska vara för kräsen men jag kommer nog vara lite kräsen. Jag ska ju faktiskt trivas och må bra när jag är där borta!

Yngre eller äldre barn? 

Känns verkligen underbart att äntligen posta ansökan!! Men direkt när jag släppte kuvertet kom verkligheten snabbt upp i huvudet. Jag kanske åker till USA om mindre än 5 månader..
Hur än overkligt det låter känns det verkligen bara hur häftigt som helst. Jag har velat uppleva Amerika väldigt länge och jag måste verkligen testa dethär. Annars kommer jag alltid bara att titta tillbaka och undra "what if" och så vill jag inte ha det. Det får bära eller brista.
Nu är det gjort, ska skriva till min handledare nu och berätta att ansökan är påväg! Måste bara också tillägga att jag har fått väldigt bra stöd från CC hittills i min jakt på att bli aupair. Hoppas det håller i sig..